IPO eller Börsintroduktion (Initial Public Offering) innebär att göra aktierna i ett aktiebolag tillgängliga för handel på en aktiebörs, där aktien samtidigt noteras. Detta kan ske genom att de existerande ägarna säljer hela eller delar av sitt aktieinnehav, eller genom nyemission av aktier för att få in nytt aktiekapital till företaget.

En börsintroduktion innebär så gott som alltid att ägandet i företaget sprids.

I samband med en börsintroduktion behöver en mängd information om företaget tas fram och offentliggöras för möjliggöra för potentiella aktieägare att bedöma företagets värde, och för att uppfylla börsens krav på information. Normalt behöver därför ett företag ta hjälp av en investmentbank för att genomföra börsintroduktionen.

I pre-IPO-stadiet investerar investerare i privata företag flera månader eller år innan de noteras på någon börs. Högre risker som följer med dessa affärer innebär att aktier före börsintroduktionen är billigare än aktier i börsintroduktionen. Samtidigt kan det vara svårt att uppskatta värdet av onoterade aktier innan en börsintroduktion eftersom ett privatägt företag, till skillnad från ett offentligt, inte avslöjar finansiella rapporter.

Under en lång tid var pre-IPO endast tillgängligt för stora investerare, riskfonder och andra specialiserade finansiella organisationer. Under de senaste åren har aktiemarknaden för privata företag vid före börsnoteringen blivit mycket mer likvid. 

SKILLNAD MELLAN PRE-IPO OCH POST-IPO

PRE – IPO betyder ”innan” om ett bolag i en PRE-IPO värderas till 200M så är det det värdet emissionen byggs på.

POST-IPO är ”efter” och om ett bolag har ett värde på 200M och emissionen är på 20M så blir det 220M som gäller.

Arbetsprocess och metod för att samla in och analysera information om tex ett företag innan en ev investering. På engelska ungefär “skälig aktsamhet”, Ofta används förkortningen”DD”.

Företagsbesiktningen är ett första beslutsunderlag. Kan vara mer eller mindre omfattande beroende på hur pass stor eller komplicerad verksamhet som bedrivs eller hur pass väl en köpare redan känner bolaget, marknaden eller branschen ifråga. Kan utföras av investeraren själv, men ofta anlitas extern hjälp.

Delar: finansiell , legal- , skatt- och teknisk besiktning

Begreppet är brett, men betyder i princip “rimlig hänsyn” (“the due diligence rule”)

Förr utgjordes börserna av fysiska byggnader, men numer sker handeln i princip helt elektroniskt. Institutionerna lever dock kvar och några av dem är idag större än någonsin, med marknadsvärden på flera biljoner dollar.

De 10 största börserna i världen: New York, Nasdaq, Tokyo (Nikkei), Shanghai Hongkong, London, Euronext, Shenzhen, Toronto, Frankfurt (DAX)

New York-börsen (NYSE) ligger på Wall Street i New York. Grundades 1817.

Nasdaq har det högsta marknadsvärdet för teknologiaktier – här finns toppnoterade företag som Apple, Microsoft, Facebook och Tesla. Indexet som används för att mäta börsens resultat kallas Nasdaq 100.

Tokyobörsen (TSE) grundades 1878 och är Japans största börs. Jämförelseindexet för Tokyobörsen är Nikkei 225, som inkluderar bland annat; Honda Motor Co, Toyota Motor Corp och Sony Corp.

Frankfurtbörsen (FWB) grundades 1585 i syfte att fixera valutakurser, men kom att anses som en av världens första börser. Deutsche Bӧrse AG. Primära indexet för Frankfurtbörsen är Tyskland30 (DAX) –med de 30 största bolagen på FWB (Frankfurter wertpapierbörse), däribland Adidas, BMW och E.ON.

Onoterade aktier är aktier som inte ännu handlas på en börs och alltså inte finns på någon av de stora handelsplatserna, till ex Avanza / Nordnet eller OMX / DAX / Nasdaq mfl.

Att handla med onoterade aktier kan vara en bra affär. Men det finns även faktorer som gör att risken att investera i ett onoterat bolag är högre än om du placerar i ett bolag noterat på en börs- eller marknadsplats. Detta behöver du alltid ta hänsyn till.

Det kan också vara svårt att sälja din placering i en onoterad aktie då omsättningen, antalet aktier som köps och säljs, i dessa bolag generellt sett är lägre än för noterade bolag. Ett onoterat bolag är ett vanligt bolag fram tills att de blir noterade på en börs. De allra flesta bolagen i världen är just onoterade. Bland stora bolag som är stora men ändå onoterade kan nämnas tex IKEA och Klarna. Ett annat stort bolag som länge var onoterat, men som numer är noterade på börser runt om i världen är tex Spotify, Bolt. 

Likviddag eller likviddatum, är den dag som pengar från en värdepappersförsäljning eller köp faktiskt registreras på din aktiedepå

Transaktionsväg mellan 2 olika länder. Land till land.

Värdepapperskonton (VP-konton) är alltså en särskild typ av konto för värdepappersförvaring, som administreras av din bank. Även kallad aktiedepå. Här kan du förvara noterade likväl som onoterade aktier.

Ett ISK konto, eller investeringssparkonto, är en typ av konto som har skapats för att göra det enkelt att spara pengar i aktier, fonder och strukturerade värdepapper. Du kan ej förvara onoterade aktier i ett ISK konto

Skillnaden handlar om rösträtten i bolaget. Alla A-aktier är lika mycket värda och ger lika mycket rösträtt som någon annan A-aktie.
Vilken man bör köpa är individuellt. Är du ute efter en maktposition i bolaget så är A-aktier bäst. B-aktier är därav generellt sätt billigare.

Enkelt uttryckt så är obligationer ett lån. En obligation är ett räntebärande skuldebrev som visar att innehavaren har lånat ut kapital. Vanligtvis så är det till en bank, stat, kommun eller ett företag. På engelska kallar man obligationer bonds. Pengarna får man som investerare tillbaka genom ränta. En obligation är ett lån som ger avkastning i form av ränta (ett räntebärande skuldebrev ). Den som ger ut obligationen kallas för emittent. Privatpersoner kan köpa både privat- och premieobligationer.

Staten kan få in pengar genom att utfärda obligationer. Dessa obligationer kallas för PREMIEOBLIGATIONER. Dessa obligationer är numrerade som lottsedlar då det är just frågan om ett lotteri till stora delar. De som har obligationer deltar nämligen i en lottdragning där högsta vinsten är 1 miljon kronor skattefritt.

Den andra typen av obligationer som du som privatperson kan köpa kallas för PRIVATOBLIGATIONER. Detta är en obligation som har en fast förfallodag som ligger mellan ett till tio år in i framtiden. Vidare så finns det två olika typer av privatobligationer, dessa är kupongobligationer och nollkupongare.

Betalar inte ut ränta varje månad utan här får du hela räntan när löptiden har gått ut. Alltså får du en stor summa en gång istället för små oftare.

En kurs på privatobligationer anges i procent av värdet som obligationen har på inlösesdagen. Skulle kursen ligga på 80 t ex betyder det att du kan köpa en obligation som är värd 10 000 kr när den ska lösas in för 8 000 kr nu

Till skillnad från NOLLKUPONGSOBLIGATIONER så ger en kupongobligation ränta periodvis under löptiden. Vanligtvis är betalas ränta ut en gång per år. När sedan löptiden går ut så får ägaren dels tillbaka värdet på obligationen plus ett nominellt belopp som är bestämt på förhand. En kupongobligations amorteras bara en gång vilket betyder att du får alla pengar vid ett tillfälle när löptiden har gått ut.

Kupongobligationer är den vanligaste typen av obligationer som emitteras

SPAC (Special Purpose Acquisition Companies) är skalbolag som, efter kapitalanskaffning, kan noteras på en börs och därefter köpa upp ett onoterat bolag som snabbt vill bli börsnoterat.

Skalbolaget har alltså ingen annan uppgift än att hitta en lämplig uppköpskandidat som kan köpas med skalbolagets kapital.  

1. SPAC:en noteras på börsen och tar in kapital i bolaget.
2. Sponsorn hittar ett onoterat bolag att köpa.
3. Aktieägarna röstar om det föreslagna köpet.
4. Bolaget som köpts noteras på börsen.

Vid en nyemission uppstår så kallad utspädning, vilket betyder att en aktie efter en nyemission representerar en mindre andel av bolaget än före emissionen. Innan de nya aktierna emitteras tilldelas befintliga aktieägare så kallade teckningsrätter som sedan kan lösas in mot nya aktier i bolaget mot överenskommen betalning.